Jaha...Då var det min tur att hamna i bloggträsket.

Att blogga.

Jag.

Nää, aldrig.

Så lät det förut, men inte nu. Numer tycker jag att det låter som en trevlig sysselsättning, ett break från småbarnsgnäll, måsten och allt Gud vet vad. Ett sätt att ventilera, klaga, hylla och ja, allt vad man nu gör i en blogg...

Kanske är det en blivande liten hobby, när tid ges.

Den som lever får se!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Lina, Bengtsson och Corado spanar på kvigorna på andra sidan vägen! ...

Varje morgon har Ellen för vana att åka med sin bobby car ner till svärföräldrarnas äppleträd här på gården. Hon plockar fallfrukten från träden i en korg som hon ställer på släpet och pekar uppfodrande ner mot hästarna i hagen samtidigt som hon på s...

Det är blåa dagar, som den på bilden ovan, vi svenskar kan ladda upp batterierna inför det som komma skall. Det är i en stillsam badvik, med solens värmande strålar på blek hud som jag njuter. Tankarna på grådassiga, kyliga, regnstänkta höstdagar är ...

Här har vi hästarna på gården! Det är Corado (e. Gutta, u. Corina), svärfars vallack, till vänster.Sedan är det vår supermysiga Gull-Lina (e. Lindar, u. Gull-Pärla).Pållen som ligger är Linas fjolårsföl Bengtsson (e. Vind, u. Gull-Lina)...

  ...eller inte. Vaknade klockan sju av en barnahand som bryskt undersökte mitt öra, för att några sekunder senare hitta en trasslig hårtest at dra i. Jag tänker då, instinktivt, och hoppas innerligt att om jag bara ligger still och och låtsas att ja...